thehardcore the hard core the hardcore hard core

"Idag är jag i mitt esse. Mina skämt landar, mina analyser

är nästintill nya sanningar och jag kan förklara vad jag menar.

Det är sådana här dagar man är så nära 100% av den man vill vara,

av det material man har att arbeta med som det är möjligt.

Det här sådana här dagar folk med sämre självförtroende

avskyr en för att man är just allt det där.

Det är sådana här dagar det är en fröjd att skriva mail.

Men frågan är vad det beror på.
En ketchupeffekt i serotonintillverkningen?

Eller att jag bara sovit tre timmar i natt och är hög på koffein.

Det kan bero på att det jag förut skrev, att jag blev bekräftad i mina hjärte-

ämnen; humor, filmanalys och verbal, samt skriftlig formulering.

Dock hade jag två, tre dagar förra veckan när det var precis tvärtom.

Och när det inte är en sån här icke-illegal substans-bergochdalbana

i ens känsloliv råder det terrorbalans (vilket bra ord det är!) mellan

de båda sidorna.
Och det är ju inte lika kul. Det blir liksom en flykt från den grå, tråkiga

och misslyckade skuggan av en själv man egentligen och oftast är -

och det är den drogfria trippen som är det häftiga. Som att förlora sig i

en vansinnigt bra film (senast Michael Clayton, och som du skulle uttrycka det: briljant!)
eller när man fattar ett sammanhang som öppnar upp något nytt hos en, eller något

annat som kan liknas vid att läsa en god bok omformulerat som essensen

av det fina med att leva. Med andra ord och med himlastormande känslor

och stråkar och en tår som rinner ned för Julia Roberts kind."